Nu har jag precis varit ute och gått en sväng. Visserligen bara i en halvtimme men det är ju bättre än inget alls.
I hörlurarna läser Lena Endré upp Isprinsessan som min chef har lagt in åt mig. Daniel, som han heter, verkar än så länge vara en bra chef. Han bryr sig och tar tag i saker, han pushar mig men tvingar mig inte. Han ville få mig att koncentrera mig på ett annat sätt och det måste jag säga att det har han lyckats med. Jag får visserligen spola tillbaka ibland för att lyssna på stycket en gång till eftersom jag kommit på mig själv att jag gått och tänkt på nåt helt annat.